15 oktober 2026
Valan, häxan och nazisterna – Hur vår bild av historien har formats och förändrats
Vad har forntidens kvinnliga andliga ledare, valan, gemensamt med 1600-talets häxprocesser? Varför blev nazisterna så intresserade av Europas så kallade häxor? Och vad hände med vår bild av den forntida kvinnan efter andra världskriget?
Den 15 oktober tar jag nästa steg i berättelsen om valan och den förkristna nordiska religionen.
I min senaste forskning har jag följt några märkligt uthålliga spår genom historien. Staven, kitteln, hästen, katten och andra föremål och föreställningar från den forntida religiösa världen återkommer långt senare i berättelserna om häxan.
Men den här kvällen går jag vidare.
Under 1800-talet växte ett starkt intresse för det förkristna germanska förflutna fram i den tyska völkischmiljön. Delar av detta sökande kom senare att tas upp och omformas av nazismen.
Nazisterna genomförde också en omfattande kartläggning av Europas häxprocesser. Vad sökte de efter? Varför var de så kallade häxorna så viktiga för dem? Och hur såg egentligen nazisternas religion ut?
Efter andra världskriget händer något med historieskrivningen. Ett av de tydligaste spåren jag har följt är själva kvinnan:
Valan försvinner ur historieskrivningen och ersätts av den betydligt mer diffusa völvan.
Varför?
Föredraget handlar också om något större: vad häxprocesserna och nazismen kan lära oss om hur föreställningar kan växa sig så starka att de förändrar människors bild av verkligheten – och varför vi behöver förstå dessa mekanismer för att inte upprepa historien.
Föredraget bygger vidare på mina tidigare föreläsningar men är helt fristående.
15 oktober – Zoom
18.30 introduktion för nya deltagare
19.00 föredraget börjar
Föredraget spelas in om man inte kan närvara.
Agneta Nyholm, är futurist, forskare och historieanalytiker med inriktning på forntida ord och ortnamn och arbetar med en ny mönsterbaserad metodik. Hon är författare till bland annat Där mörker möter ljus – en resa i kvinnohistoria.