Agneta Nyholm
– författare, föreläsare och forskare
Agneta Nyholm är författare, föreläsare och forskar på heltid med särskild inriktning på ortnamn, genushistoria och häxprocesserna i Ångermanland. Sedan 2014 har hon ägnat sig åt detta forskningsarbete och har publicerat böcker inom området samt ett omfattande forskningsdokument på över 1100 sidor på Academia.edu.
Driven av en djup nyfikenhet och en stark integritet ifrågasätter Agneta vedertagna narrativ och söker alltid självständigt efter svar. Hon arbetar direkt med digitala originalurkunder och historiska källmaterial för att pröva påståenden och skapa en mer grundad och nyanserad bild av historien. Genom sitt forskningsarbete vill hon synliggöra de röster och erfarenheter som länge har förbisetts eller tystats.
Med en bakgrund inom ledarskap kombinerar Agneta ett analytiskt och processinriktat förhållningssätt med en passion för berättandets kraft och ett skarpt öga för underliggande strukturer. Genom sina föreläsningar, böcker och forskningsinsatser lyfter hon fram hur historiska maktförhållanden fortsätter att påverka samhället idag.
På Sofiainstitutet bidrar Agneta Nyholm med sin omfattande kunskap, sin kritiska blick och sitt engagemang för en mer rättvis, omsorgsfull och långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
Sture Norberg
– specialist inom arkivvetenskap och historisk dokumentation
Med över tre decenniers erfarenhet från Riksarkivet har Sture Norberg etablerat sig som en av de mest hängivna och kunniga aktörerna inom svensk arkivförvaltning. Hans djupa kompetens inom paleografi och historisk dokumentation har varit central i flera långsiktiga forskningssatsningar, särskilt inom digital humaniora. Under de senaste 15 åren har Norberg spelat en nyckelroll i Sofiainstitutet och Agneta Nyholms arbete med att utforska och synliggöra historiskt material. Hans noggrannhet, uthållighet och analytiska skärpa har varit ovärderliga i det dagliga arbetet. Ett av hans mest betydelsefulla bidrag är den omfattande transkriberingen av Ångermanlands trolldomsprocesser, ett projekt som inneburit närmare tusen timmars arbete och krävt både språklig precision och djup förståelse för 1600-talets kontext. Sture Norbergs arbete är inte bara ett viktigt tillskott till forskningen om Sveriges rättshistoria – det är också ett uttryck för ett levande engagemang i att göra vårt kulturarv tillgängligt för framtiden.