Sofiainstitutet bedriver empirisk forskning genom att fokusera på extrahering av information från digitala historiska databaser. Vår metodik innefattar insamling, observation och mätning för att formulera och testa hypoteser. Vi strävar efter att skapa ny forskning grundad på evidens och data, där systematiska och objektiva mätmetoder används för att säkerställa noggrannhet och tillförlitlighet.
Genom att samla in data från digitala historiska källor kan vi objektivt analysera och dra slutsatser om olika fenomen. Vi använder noggrant utformade mätningar som utgör grunden för vår forskning. Genom att förlita oss på faktiska observationer och mätningar strävar vi efter att undvika en ensidig beroende av teoretiska resonemang.
Vårt övergripande mål är att bidra till kunskapsutveckling inom vårt ämnesområde. Genom att tillämpa empirisk forskning och analysera historiska data strävar vi efter en djupare förståelse för olika aspekter av det förflutna. Vi tror att denna metodik ger oss en stark grund för att generera insikter och dra relevanta slutsatser som kan berika och utveckla vår förståelse av historiska händelser och sammanhang.
Denna forskning, som började som en studie om häxprocesserna i Ångermanland år 2006 och utvecklades till boken “Där mörker möter ljus – en resa i kvinnohistoria”, har sedan 2018 banat en helt ny väg inom forskningsfältet. Genom att bryta ny mark har forskningen gått bortom de konventionella historieböckerna och i stället omfamnat en digitaliserad och teknologiskt framåtblickande metodik för historisk forskning. Genom noggrann undersökning av historiska kartor och med hjälp av avancerad teknik som digitala sökmotorer och AI har forskarna kunnat bringa ljus över komplexa mönster och dolda samband i historiska texter och platser.
Målet med detta banbrytande arbete har varit att kasta ljus över den pågående omskrivningen av vår forntida historia i både Skandinavien och Europa. Genom att metodiskt granska historiska kartor och dokument har forskningen avslöjat hur ord och platser har omformats för att harmonisera med den tidsanda och de religiösa normer som rådde.
Resultaten av denna nyskapande forskning har varit djupgående och ingående. Genom att analysera ord som Val, Vala, Vald, Var, Ed, Hammar, Stav, Vagn, Rå, Mor och Sal har en helt ny dimension av vår forntida historia trätt fram. Forskningen har genomförts med hjälp av avancerad teknologi såsom AI och digitala sökmotorer, och har avslöjat subtila förändringar i stavning och betydelse hos dessa ord över tid.
Forskningen har även identifierat geografiska kluster av ord, vilket har fört nytt ljus över platser där forntida samhällen har existerat. Exempelvis har hammarplatsernas potentiella funktion som tingsplatser under järnåldern och valans roll som ledare och beskyddare av det forntida samhället lyfts fram. I en bredare kontext har denna studie också gett insikter om hur den heliga vagnen kan ha föregått de allra första sockenkyrkorna.
En annan viktig upptäckt har varit att den forntida tronen var sadeln på den heliga hästen. Den kallades sal och i bestämd form sala. Genom analyser av ortnamn, som exempelvis Uppsala och det ursprungliga stiftets namn, har det avslöjats att Uppsala fått sitt namn efter “han som hoppar upp i sadeln,” vilket representerar kristendomens intåg. Genom att analysera en mängd ord genom svenska akademins ordbok som sträcker sig långt tillbaka i tiden har det framkommit tydligt hur substantiv i bestämd form ofta slutade på A i fornnordiska, och hur ordet “sadel,” Sal, då blir till “sala.” Denna insikt och mängd av evidens hade varit svår att nå utan hjälp av digitala verktyg. Det går även att mäta upp antalet -sta namn som är en våra äldsta ortnamn och jämföra mot personnamnsregister för att se att det är ett missförstånd att det är manliga hövdingar som gett förleden till boplatserna.
Forskningen har också belyst det faktum att omfattande namnförsköningsprocesser har ägt rum under olika tidsepoker, vilket har lett till en snedvriden bild av historien. Resultaten visar att Europa har haft en liknande forntida moderskult – Val, där underordnande gudar haft olika namn. Val är inte en gudomlig gestalt, utan snarare en beskyddande naturkraft som gudar och gudinnor har härstammat från, vilket understryks av begreppet “Valgudar.” När kristendom tar vid blir det Vald – Han som beskyddar.
I samband med att historiska arkiv digitaliseras och skrifter som Svenska Akademins Ordbok, Bibeln och Eddan görs sökbara, öppnar sig en ny era av forskningsmöjligheter. Genom analys av ord och genom mätningar kan man verifiera om saker stämmer eller inte. Ett exempel på detta är möjligheten att mäta ord mot varandra. Genom att jämföra och analysera ord som väderguden Tor och krigsguden Oden har efterlämnat i landskapet, kan vi observera att väderguden Tor har gett 25 gånger fler avtryck än krigsguden Oden. Det vittnar om våra förfäder och förmödrar enorma respekt och rädsla för vädret. Dessutom kan Lantmäteriets ortnamnsdatabas jämföras med ISOF – Institutet för språk och folkminnens databas för att identifiera ord som försvinner och hur ord förändras över tid. SGU:s kartgenerator kan användas som ett viktigt verktyg för att avgöra om en plats historik är trovärdig, beroende på landhöjningen. De svenska ortnamnen i forskningsdokumentet och deras historik har verifierats manuellt av Sture Norberg som arbetat 35 år på Riks och landarkivet.
Sammanfattningsvis markerar denna forskning en milstolpe där det valda forskningsmetodiken, tillsammans med digitaliseringen av historiska källor och samarbetet med AI, öppnar oändliga möjligheter. Genom denna framtidsskapande väg kan vi fortsätta att utforska vår gemensamma historia på helt nya sätt och få en djupare insikt i vår mänskliga utveckling.
Agneta Nyholm Sofiainstitutet 24-01-12