Ortnamnstolkning är en viktig del av vår historiebeskrivning. Under 1800-talet startade många nationella myndigheter och organisationer systematisk insamling och dokumentation av ortnamn inom sina respektive geografiska områden. Ortnamnstolkning är fortfarande en pågående process i modern tid. Den har blivit mer vetenskaplig och används inom olika discipliner som lingvistik, geografi och historievetenskap. Teknologiska framsteg har också gjort det lättare att samla in och analysera ortnamn.
Vi använder den senaste fasen av tolkning och studium av geografiska namn. Den använder modern teknologi och datavetenskapliga metoder för att analysera och tolka ortnamn på djupet. Det integrerar GIS (Geografiska Informationssystem), maskininlärning och stora datamängder för att avslöja nya insikter om namnens ursprung och betydelse samt deras kopplingar till historia, språk och kultur. Denna tolkning grundas på följande principer:
Skälighet: Tolkningen bör vara rimlig och välgrundad, baserad på tillgänglig information och kunskap, men också på sunt förnuft och skälighet i sammanhanget. Det betyder att det är oskäligt att anta att städer som Malmö, Gävle eller Rättvik har fått sina namn från helt enkla eller orelaterade företeelser, som en sandhög, en husgavel eller en rät vik. Denna princip uppmanar till en balanserad och realistisk tolkning av ortnamn, där namnen passar samman med platsens historia och geografiska egenskaper.
Genusperspektiv: Den ska beakta att kvinnor och gudinnor historiskt kan ha gett namn till platser, och därigenom bidra till att förstå namnens ursprung. Vi värnar om att behålla originalformer av namn, såsom “Kata” och “Helga,” och undviker ändringar som förvränger deras ursprungliga betydelse. Ortnamnstolkning bör även beakta de oegentligheter som vilar över flera platsnamn som man tidigare har avfärdat och förskönat. Det grova språk som använts historiskt har företrädelsevis slagit hårt mot kvinnor. Vilket bör synliggöras.
Genushistorik: Vid tolkning av platser och ortnamn är det viktigt att reflektera över och synliggöra det grova språk som historiskt har marginaliserat och försummat viktiga platsnamn, särskilt när det gäller namn som är knutna till kvinnor och gudinnor. Många av dessa namn har, av olika skäl, blivit negligerade och tystade genom tiderna. Genom att lyfta fram dessa bortglömda namn, och respektera deras ursprungliga former förhindrar vi att deras betydelse förvanskas och bidrar till att avlägsna de historiska snedvridningarna och orättvisorna som vilar över historiebeskrivningar och de namnförsköningar som förekommit i olika etapper.
Historisk och religiös era: Tolkningen ska noga beakta den historiska period när namnen först tilldelades för att förstå deras sammanhang och betydelse. Detta inkluderar även ett fördjupat inslag av folktro och religiös signifikans, då många ortnamn kan vara kopplade till folkliga övertygelser och religiösa ceremonier. Att analysera ortnamn utifrån detta breda historiska och religiösa perspektiv kan bidra till en mer omfattande förståelse av deras ursprung och betydelse i samhället.
Verifierbara källor: För att säkerställa noggrannheten och trovärdigheten i tolkningen måste den baseras på pålitliga och verifierbara källor. Vi granskar både primära och sekundära källor. Svenska Akademins ordbok, med över en halv miljon sökbara ord som sträcker sig över flera hundra år, utgör en värdefull primärkälla. Primärkällor inkluderar även kyrk- och domböcker. Historiska ortnamnsböcker är en sekundärkälla som bygger på tolkningar gjorda under en specifik tidsperiod.
Digitala ortnamnsdatabaser: Om det är möjligt, bör tolkningen använda digitala samlingar av ortnamn och geografiska data tillsammans med teknik som kan hjälpa till att analysera och dokumentera namnen effektivt. Till exempel kan SGU kartgenerator användas för att bedöma hur länge en plats har funnits och hur den har påverkats av förändringar i landskapet, såsom landhöjning.”
Iaktta språkförändringar: Att studera ortnamn hur de stavats kan ge insikt i språkförändringar över tid. Stavningsreformationer och namnförsköningsprocesser behöver vägas in i tolkningar. Inte bara vad som ändrades utan när det skedde i tid och vad det säger om en specifik tidsålder för hur ett ortnamn ska tydas.
Lokal kunskap och samråd: Att involvera lokalbefolkningen och experter med djup lokal kunskap om orten kan vara avgörande för att uppnå noggranna tolkningar och för att respektera lokala perspektiv.
Varför är reviderad ortnamnstolkning viktigt?
Det bevarar kulturarvet: Ortnamnstolkning spelar en viktig roll i att bevara och skydda kulturarvet genom att dokumentera och bevara platsernas historia och kulturella betydelse.
Skapar nyfikenhet och engagemang: Genom att visa på den oändliga skatt som ligger i våra arkiv och nya spännande verktyg som lyfter fram dem skapar vi möjlighet för fler att vara delaktig.
Skapar samarbete och tvärvetenskap: Reviderad ortnamnstolkning drar nytta av samarbete mellan olika discipliner och lokalhistoriker, experter för att få en bredare och mer heltäckande förståelse av ortnamn.
Höjer kunskap och medvetenhet hos allmänhet: Främjande av utbildning och medvetenhet om ortnamnstolkning kan bidra till att öka allmänhetens förståelse och uppskattning av geografiska namn, sin hembygd och dess betydelse.
Lägger grund för turism och landsbygdsutveckling: En förståelse för ortnamnens betydelse och historia kan också användas för turistutveckling och marknadsföring av platser, vilket kan gynna lokal ekonomi och vara en viktigt del av landsbygdsutveckling.
Identitetsbevarande: Ortnamnstolkning kan stödja bevarandet av lokal identitet och kulturell mångfald genom att uppmärksamma och bevara traditionella namn och deras betydelse.
Gynnar släktforskning: För människor som forskar om sina rötter, kan ortnamnstolkning ge värdefull information om var förfäder och förmödrar kom från och var de levde och den tidens språkbruk.
Bevarar det muntliga berättandet: Det är viktigt att bevara det muntliga berättandet, särskilt eftersom den äldre generationen, som innehar djup kunskap, gradvis försvinner. Genom att dokumentera namn och platser och deras historiska ursprung kan vi bevara det tysta, men betydelsefulla immateriella kulturarvet där platsens namn spelar en central roll.
“Ortnamnstolkning är ett svårt område och i hög grad ett lagarbete. Tolkningarna skiftar med varje generation.” – Christer Westerdahl